Urval

Titel: Capitolium
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Offsettryck
Format: 105x75 cm
Copyright: Ulf Rahmberg/BUS 2007

Ulf Rahmbergs Capitolium, som publicerades i första nummret av tidningen Puss 1968.
Trycktes upp som affisch och såldes på bokcaféer. Capitolium är säte för USA:s regering i Washington.

<< Klicka för förstoring.

Titel: Nuet är kamp
Årtal: 1967
Konstnär:
,
Teknik: Offsettryck
Format: 71x91 cm
Copyright: Sigvard Olsson/BUS 2007
Donation: Marie Nilsson

Nuet är kamp – Framtiden är vår
Affischen gjord av Sigvard Olsson 1967 i samarbete med grafikern och typografen Leif Thollander.

Gerillasoldaten kämpar för folkets befrielse. Hans direkta mål är att krossa en orättfärdig social ordning, hans indirekta mål att ersätta denna med något nytt. För att uppnå detta tillgriper han väpnad kamp när fredliga medel visat sig fruktlösa. Och var än döden må överaska oss är den välkommen om endast detta vårt stridsrop nått någon annans öra, om endast någon annans hand sträckts ut för att fatta våra vapen och andra män stämt upp sorgesången över oss med smattrande kulsprutor och nya rop på kamp och seger!
/Ernesto ”Che” Guevara.

Titel: Baby Grandmothers
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Screentryck på tunn kartong
Format: 43,0 x 62,5 cm
Copyright: Aila Siponmaa

Baby Grandmothers bildades ur T-Boones och medlemmarna blev senare involverade i Mecki Mark Men (1968) och Kebnekajse (1971).
Aila Siponmaa kom från Kemi i Finland och gick på Konstfackskolan i Stockholm 1965-68. Arbetade därefter som reklamtecknare på en reklambyrå. Affischen gjordes i ett svart och ett rött tryck. Aila ritade av BGM:s porträtt från tre olika foton. Typsnittet på bokstäverna är Ailas egna. Trycktes i rött och svart.
Avbildade på affischen är fr.v. Kenny Håkansson, Pelle Ekman, och Bella Linnarsson.

Titel: Baby Grandmothers
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Screentryck på tunn kartong
Format: 43,0 x 62,5 cm
Copyright: Aila Siponmaa

Baby Grandmothers bildades ur T-Boones och medlemmarna blev senare involverade i Mecki Mark Men (1968) och Kebnekajse (1971).
Aila Siponmaa kom från Kemi i Finland och gick på Konstfackskolan i Stockholm 1965-68. Arbetade därefter som reklamtecknare på en reklambyrå. Affischen gjordes i ett svart och ett rött tryck. Aila ritade av BGM:s porträtt från tre olika foton. Typsnittet på bokstäverna är Ailas egna. Trycktes i rött och svart.
Avbildade på affischen är fr.v. Kenny Håkansson, Pelle Ekman, och Bella Linnarsson.

Titel: Gorilla
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Offset
Format: 31,5 x 44,0 cm
Copyright: Leif Nylén
Donation: Leif Nylén

Reklamaffisch för den kortlivade tidskriften Kalendern Gorilla som var uppföljare till tidskriften Rondo. Kom ut endast i två nummer, ett nummer 1966 och detta andra nummer 1967. Redaktionen utgjordes av Leif Nylén, Mats G Bengtsson, Torkel Rasmusson, Torsten Ekbom, och Åke Hodell. I detta nummer introducerades bl.a. Timothy Leary och Marshall McLuhan. Kostade 24:50 och gavs ut av Bonniers.
Affischens idé och bild- och textval stod Nylén för och affischen förverkligades på Bonniers reklamateljé.

Titel: Turkiet är inte bara…
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 51,2x71,0 cm
Copyright: Carl Johan De Geer

Titel: Turn On The Institutions! The Kingdom is Within You.
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Offsettryck
Format: 75,6 x 55,6 cm
Copyright: Sture Johannesson /Bildupphovsrätt 2017

Den första av 11 affischer som Sture Johannesson gjorde i sin serie The Danish Collection.
Johannesson tryckte alla sina 11 affischer mellan 1967-1969 hos sin vän Verner Permild som ägde det välkända tryckeriet Permild & Rosengren´s i Köpenhamn.
Läs mer i boken ”Sture Johannesson”- Larsen-Johannesson, utgiven av Lukas & Sternberg 2002.

<<< Klicka för förstoring

Titel: Marx och Markus
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Tvåfärgsoffset
Format: 42,4 x 60,9 cm
Copyright: Håkan Nyberg BUS/2014

Håkan Nyberg första affisch med inspiration från en resa till Kuba som Clarté organiserat. Marx och Markus trycktes av samma tryckeri som tidningen PUSS och utbjöds till försäljning i nummer 6 av tidningen som en av 5 ”Pussters” för 15 kr.
Året efter började Nyberg trycka sina affischer själv i silkscreen och var med att starta Folkets Ateljé, inspirerade av Atelier Populaire i Paris.

Titel: USA mördare
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 53,3x73 cm
Copyright: Carl Johan De Geer

Detta grafiska blad ingick som ett utav de tre: USA mördare, Vägra vapen och Skända flaggan, som Carl Johan De Geer ställde ut på Galleri Karlsson i Stockholm våren 1967. Bladet kostade 5 kr och trycktes i 50 exemplar och signerades men numrerades inte. Det låga priset var ett led i De Geers strävan att skapa ett massmedium och en opinion mot USA:s bombningar i Vietnam.
De Geer berättar att hans vrede över USA:s bombningar tog sig uttryck i denna bild som tillkom hastigt och spontant. Lika lite då som nu var jag ”USA-hatare”. Jag älskade amerikansk film, litteratur och konst. Det var utrikespolitiken jag och många andra var negativa till.
Efter en anmälan till polisen om att uppviglande konst ställdes ut på galleriet beslagtogs sammanlagt 79 blad. Några av bladen hade då redan ”kommit på avvägar”.
På grund av innehållet dömdes Carl Johan De Geer i Stockholms rådhusrätt och Svea Hovrätt till 75 dagsböter à 15 kr för uppvigling och skymfande av svensk och utländsk rikssymbol. När De Geer senare begärde tillbaka de beslagtagna bladen meddelade Svea Hovrätt att ”förverkandet skulle bestå för att förhindra fortsatt brottslig verksamhet”.

Titel: Skända flaggan
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 47,2 x 67,5 cm
Copyright: Carl Johan De Geer

Detta grafiska blad ingick som ett av de tre: USA mördare, Vägra vapen och Skända flaggan, som Carl Johan De Geer ställde ut på Galleri Karlsson i Stockholm våren 1967. Bladet såldes för 25 kronor, signerades och numrerades.
Efter en anmälan till polisen om att uppviglande konst ställdes ut på galleriet beslagtogs 79 blad. Ytterst få såldes innan polisen slog till. Ett exemplar av varje hann dock köpas in av Per Bjurström, chefen för Nationalmuseum. Museet hade då ansvaret för samtida svensk grafik. I många år förvarades bladen under konstnärsnamnet ”okänd mästare”, detta för att skydda dem mot nya polisbeslag. När De Geer några år senare ringde och frågade om han i sitt CV kunde skriva att han var representerad på Nationalmuseum fick han svaret ”absolut inte”.
På grund av innehållet dömdes De Geer i Stockholms rådhusrätt och Svea Hovrätt till 75 dagsböter à 15 kr för uppvigling och skymfande av svensk och utländsk rikssymbol. När De Geer senare begärde tillbaka de beslagtagna bladen meddelade Svea Hovrätt att ”förverkandet skulle bestå för att förhindra fortsatt brottslig verksamhet”.

Titel: Vägra Vapen
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 49,1-49,9 x 69,8 cm
Copyright: Carl Johan De Geer

Skända Flaggan, USA mördare och Vägra Vapen, var tre grafiska blad som Carl Johan De Geer ställde ut på Galleri Karlsson i Stockholm våren 1967.
Just detta exemplar är ett ”provtryck”. De Geer har på Skända Flaggans första gula tryck, tryckt Vägra Vapens huvudtryck.
Originalbladet Vägra Vapen lär finnas kvar i 4-5 ex. En lär finnas på Norrköpings konstmuseum och en på Moderna Museet. Detta ”provtryck” lär endast finnas i detta ex. Skända Flaggan och USA mördare finns dock i många fler exemplar.
Efter en anmälan till polisen om att uppviglande konst ställdes ut på galleriet beslagtogs 79 blad. Ytterst få såldes innan polisen slog till. Ett exemplar av varje hann dock köpas in av Per Bjurström, chefen för Nationalmuseum. Museet hade då ansvaret för samtida svensk grafik. I många år förvarades bladen under konstnärsnamnet ”okänd mästare”, detta för att skydda dem mot nya polisbeslag. När De Geer några år senare ringde och frågade om han i sitt CV kunde skriva att han var representerad på Nationalmuseum fick han svaret ”absolut inte”.
På grund av innehållet dömdes De Geer i Stockholms rådhusrätt och Svea Hovrätt till 75 dagsböter à 15 kr för uppvigling och skymfande av svensk och utländsk rikssymbol. När De Geer senare begärde tillbaka de beslagtagna bladen meddelade Svea Hovrätt att ”förverkandet skulle bestå för att förhindra fortsatt brottslig verksamhet”.

Bladet är något blekt, smärre hanteringsveck och mindre revor. På bladets baksida finns ett litet urklipp ur DN 1967 påklistrat med rubriken – Svensk flagga med ”fula ord” togs av polisen.

Titel: Filips
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 39x61 cm
Copyright: Piero Tartagni

Musikklubben Filips i Stockholm drevs av Bill Öhrström tillsammans med Steve Roney, musikerna Bosse Hansson och Janne Carlsson (Hansson & Karlsson) samt ett flertal unga engagerade. Lokalen på Regeringsgatan 27-29 hade man fått överta efter det nedlagda hovkonditoriet Filips. Klubben öppnade den 9 augusti 1967 och stängde redan i början av januari 1968. Verksamheten kännetecknades av gränslöshet inom alla kulturella genrer. Där blandades ljusshower med stroboskop och ljusorgel med film, rökelse och dans till experimentell musik i gränslandet mellan pop, jazz, folk-och elektronisk musik. För ljusshowen ansvarade ljusteknikern Nisse Grening, och för ljudinspelning stod Anders Lind. För den psykedeliska väggmålningen och inredningen ansvarade Janne Öqvist och Robert Ekman. Många menar att Filips var smältdegeln som senare kom att leda till den alternativa musikrörelsen.
Bland minnesvärda besökare på klubben fanns Jimi Hendrix som kom förbi och jammade med Hansson & Karlsson och Jimmy Carl Black från Frank Zappas Mothers of Invention som jammade med svenska Baby Grandmothers.
På Filips spelade även Persson Sound (ändrade stavning i början av 1968 till Pärson Sound), Mecki Mark Men, Peps Persson, Christer Boustedt, Lasse Werner, Blues Quality, Don Cherry, Hampton Hawes, Blossom Toes, T-Boones, Shakers, Lea Riders Group, Harlem Kiddies, Nisse Sandström, Outsiders, Lars Färnlöf, Slim Notini, Diddlers m.fl.
Piero Tartanni bodde en kort tid i Stockholm men återvände till Italien där han senare började göra dokumentärfilmer för italiensk TV. Nu driver Piero en modern vingård, Fattorva Colleverde i Toscana, med stort fokus på ekologisk odling och säljer sina viner bl.a. i Sverige.

Var du på Filips? Vilka artister såg du? Berätta.

Yvonne P berättar: Jag var där på premiären, då stället öppnade och Bosse & Janne spelade, Minns ljusorgeln som var något nytt, stroboskopet som flimrade då man dansade och ett flumrum som fanns en trappa upp. Mötte Don Cherry där och minns att Kjell Alinge också var där den kvällen.

Titel: An English Evening
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Offset
Format: 46,1 x 61,9 cm
Copyright: Urban Lasson

Modeshow från London på Akademiska Föreningen i Lund tillsammans med banden Blossom Toes (UK), Hansson & Karlsson och Namelosers.
Urban Lasson, då ordförande i Lunds Studentkår stod för arrangemang, bokningar och affisch.

Titel: Marxismen idag
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 51,1 x 72,9 cm
Copyright: Adriaan Honcoop

Studentföreningen Clarté arrangerar samtal om Marxismen idag i Uppsala Universitet 26 sept 1967. Talare är Arne Granholm och Gunnar Bylin.

Titel: Oktoberrevolutionen
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 51x73 cm
Copyright: Adriaan Honcoop

Gustav Johansson föreläser om Oktoberrevolutionen på Uppsala universitet.
Gustav Johansson var en legendarisk kommunistisk riksdagsman och chefredaktör för Ny Dag, dessutom satiriker (skrev sångtexter under signaturen Hjorvard).
Blå Tågets sång Enbomvisan på Tigerkaka” bygger på boken ”Säpometoder, tjallare och mytomaner” skriven av Johansson.”

Titel: Teenage Fair
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 69,9x99,8 cm
Copyright: Ulla Almquist-Larsson

Teenage fair eller tonårsmässan var en stor mässa om ungdomskultur som först anordnades i Göteborg den 17-22 november 1967. Detta var en av de första tonårsmässorna i Europa efter förebild från USA och den organiserades av Ted Aspudd och Liz Korallus. Mässan visade bland annat upp mode, musik, inredning, bilar och fritidssysselsättningar. Den hölls i industrihallen på Svenska mässan, omfattade 219 svenska och utländska företag och avslutades med en stor popfestival med band som Traffic, Blossom toes, The crazy world of Arthur Brown, Paul Jones, Tom & Mick & Maniacs, Jerry Williams, Vanguards, Young Ideas, Jade Hexogram, May Flowers, Lucas (med Janne Lucas), Thom McJohn med flera. Mässan drog en stor publik men resulterade även i en hel del protester på grund av dess kommersiella karaktär.

När sedan en liknande mässa skulle arrangeras i Stockholm året därpå, utbröt stora protester. Aktionsgrupper som Alternativ jul, Jul nu och Stoppa tonårsmässan genomförde uppmärksammade aktioner och demonstrationer emot mässan. (Wikipedia)

(Se även annan affisch – Nej till kapitalismens tonårsmässan 1968.)

Titel: Stokely Carmichael – Black Power
Årtal: 1967
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 53,6 x 64,9cm
Copyright: Adriaan Honcoop

Stokely Carmichael föreläser om Black Power i Uppsala Universitets Aula 28 nov 1967.
Stokely Carmichael, som under 1960-talet var den förste och mest vältalige företrädaren för Black power-rörelsen i USA. Till skillnad från andra svarta ledare, t ex Martin Luther King och Malcolm X, undgick Carmichael att bli mördad. Han gifte sig 1969 med den sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba (1932-2008) och flyttade till västafrikanska Guinea. Han bytte också namn till Kwame Touré efter de av honom högt beundrade afrikanska politikerna Kwame Nkrumah och Sekou Touré. Han dog i Guinea i november 1998. (Dagens Arbete, Björn Kumm)

Black Power är en slogan som används av amerikaner med afrikanskt ursprung som vill ha nationellt självbestämmande. (Wikipedia)
Arrangerade gjorde Verdandi som var en politisk studentförening i Uppsala. Föreningen ska ej sammanblandas med Nykterhetsorganisationen Verdandi.