Urval

Titel: Mexico 1968
Årtal: 1968
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 45,1 x 61,0 cm
Copyright: Folkets Ateljé

Protest mot olympiaden i Mexiko.
Straxt innan olympiaden, tystade myndigheterna ned en massaker vid en gatudemonstration i Mexiko där flera hundra studenter och civila dödades av mexikansk militär. Utifrån denna händelse gjordes affischen av medlemmarna i Folkets Ateljé i Stockholm.

Folkets Ateljé var inspirerade av konstnärskollektivet Atélier Populaire i Paris som var verksamma under majrevolten 1968.
Folkets Ateljé som var aktiva 1968-69 bestod av ett tiotal konstnärer, bl.a Alf Linder, Ola och Håkan Nyberg, Channa Bankier, Hanns Karlewski, Cilla Ericson och Marja Ruta.
Håkan Nyberg berättar i Åke Kilanders bok Vietnam var nära (2007): Vi bildade Folkets Ateljé sommaren 1968. Ambitionen var att vi tillsammans skulle få idéer, som vi med mer teknisk kunskap kunde utarbeta. Det skulle inte framgå vem som gjort ett enskilt verk. Det skulle vara en kollektiv konst.

Så här beskriver sig Folkets Ateljé i en utställningskatalog april 1969:

Folkets Ateljé tillhör den socialistiska rörelsen. Idén om skapandet av Folkets Ateljé i Sverige uppkom genom Atélier Populaire i Paris men är också en fortsättning på den svenska arbetarrörelsens tidiga affischkonst. Den politiska affischen måste ses som ett komplement till övriga politiska kampformer, ej en ersättning. Folkets Ateljés affischer talar för sig själva och är oberoende av övrig massmedia.
Den färdiga affischen är slutprodukten i en lång process. Först studeras det aktuella ämnet av alla aktivister. Vid en allmän diskussion diskuteras om det är politiskt rätt eller fel att göra en affisch om det aktuella ämnet. Alla deltar sen i affischens utformning; tonvikten läggs här på det politiska innehållet och affischens slagkraft.
Det är viktigt att framhålla att Folkets Ateljé inte består av enbart konstnärer.
Tryckmetoden är silkscreen (serigrafi) som är den snabbaste, enklaste och billigaste metoden för tryckning av affischer i begränsade upplagor. Affischen klistras på centrala platser.

Titel: Storfinans
Årtal: 1968
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 41,9 x 59,3 cm
Copyright:

Affisch gjord innan riksdagsvalet 1968.
KDS (Kristen demokratisk samling) deltog för första gången i valet och symboliseras av en vårta på handens lillfinger.

Folkets Ateljé var inspirerade av konstnärskollektivet Atélier Populaire i Paris som var verksamma under majrevolten 1968.
Folkets Ateljé som var aktiva 1968-69 bestod av ett tiotal konstnärer, bl.a Alf Linder, Ola och Håkan Nyberg, Channa Bankier, Hanns Karlewski, Cilla Ericson och Marja Ruta.
Håkan Nyberg berättar i Åke Kilanders bok Vietnam var nära (2007): Vi bildade Folkets Ateljé sommaren 1968. Ambitionen var att vi tillsammans skulle få idéer, som vi med mer teknisk kunskap kunde utarbeta. Det skulle inte framgå vem som gjort ett enskilt verk. Det skulle vara en kollektiv konst.

Så här beskriver sig Folkets Ateljé i en utställningskatalog april 1969:

Folkets Ateljé tillhör den socialistiska rörelsen. Idén om skapandet av Folkets Ateljé i Sverige uppkom genom Atélier Populaire i Paris men är också en fortsättning på den svenska arbetarrörelsens tidiga affischkonst. Den politiska affischen måste ses som ett komplement till övriga politiska kampformer, ej en ersättning. Folkets Ateljés affischer talar för sig själva och är oberoende av övrig massmedia.
Den färdiga affischen är slutprodukten i en lång process. Först studeras det aktuella ämnet av alla aktivister. Vid en allmän diskussion diskuteras om det är politiskt rätt eller fel att göra en affisch om det aktuella ämnet. Alla deltar sen i affischens utformning; tonvikten läggs här på det politiska innehållet och affischens slagkraft.
Det är viktigt att framhålla att Folkets Ateljé inte består av enbart konstnärer.
Tryckmetoden är silkscreen (serigrafi) som är den snabbaste, enklaste och billigaste metoden för tryckning av affischer i begränsade upplagor. Affischen klistras på centrala platser.

Titel: Arbetarmakt
Årtal: 1968
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 59,3 x 41,9 cm
Copyright:

Affischen är en bildkommentar till Högerpartiets affisch inför Riksdagsvalet 1968, där en arbetare och en arbetsgivare tummar på att det kommer bli en borgerlig valseger. Folkets Ateljé visade istället arbetarmaktens tumme som vräker bort kapitalet. Affischen klistrades över texten på Högerpartiets egna valaffischer.
Valresultatet visade att Socialdemokraterna fick egen majoritet med 50,1 % av rösterna.

Folkets Ateljé var inspirerade av konstnärskollektivet Atélier Populaire i Paris som var verksamma under majrevolten 1968.
Folkets Ateljé som var aktiva 1968-69 bestod av ett tiotal konstnärer, bl.a Alf Linder, Ola och Håkan Nyberg, Channa Bankier, Hanns Karlewski, Cilla Ericson och Marja Ruta.
Håkan Nyberg berättar i Åke Kilanders bok Vietnam var nära (2007): Vi bildade Folkets Ateljé sommaren 1968. Ambitionen var att vi tillsammans skulle få idéer, som vi med mer teknisk kunskap kunde utarbeta. Det skulle inte framgå vem som gjort ett enskilt verk. Det skulle vara en kollektiv konst.

Så här beskriver sig Folkets Ateljé i en utställningskatalog april 1969:

Folkets Ateljé tillhör den socialistiska rörelsen. Idén om skapandet av Folkets Ateljé i Sverige uppkom genom Atélier Populaire i Paris men är också en fortsättning på den svenska arbetarrörelsens tidiga affischkonst. Den politiska affischen måste ses som ett komplement till övriga politiska kampformer, ej en ersättning. Folkets Ateljés affischer talar för sig själva och är oberoende av övrig massmedia.
Den färdiga affischen är slutprodukten i en lång process. Först studeras det aktuella ämnet av alla aktivister. Vid en allmän diskussion diskuteras om det är politiskt rätt eller fel att göra en affisch om det aktuella ämnet. Alla deltar sen i affischens utformning; tonvikten läggs här på det politiska innehållet och affischens slagkraft.
Det är viktigt att framhålla att Folkets Ateljé inte består av enbart konstnärer.
Tryckmetoden är silkscreen (serigrafi) som är den snabbaste, enklaste och billigaste metoden för tryckning av affischer i begränsade upplagor. Affischen klistras på centrala platser.

<<< Klicka för förstoring.

Titel: NEJ! till kapitalismens tonårsmässa
Årtal: 1968
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 50,5 x 69,7 cm
Copyright:

I början av november 1968 planerades ännu en ”tonårsmassa” i Stockholm trots att protester redan året innan hade riktats mot Teenage Fair-mässan i Göteborg. Protesterna gällde mässans kommersiella karaktär och för att undvika nya protester inbjöds vänstergrupper och musikgrupper att delta. De flesta inbjudna hoppade av och vände sig istället emot mässan genom aktioner och demonstrationer. Protesterna resulterade bland annat i att mässans chef hoppade av och att publiken minskade betydligt. I detta sammanhang dök denna affisch upp gjord av medlemmarna i Folkets Ateljé i Stockholm. Folkets Ateljé var inspirerade av konstnärskollektivet Atélier Populaire i Paris som var verksamma under majrevolten 1968. Folkets Ateljé bestod av ett tiotal konstnärer, bl.a Alf Linder, Ola och Håkan Nyberg, Channa Bankier, Hanns Karlewski, Cilla Ericson och Marja Ruta och var aktiva 1968-69. Håkan Nyberg berättar i Åke Kilanders bok Vietnam var nära (2007): ”Vi bildade Folkets Ateljé sommaren 1968. Ambitionen var att vi tillsammans skulle få idéer, som vi med mer teknisk kunskap kunde utarbeta. Det skulle inte framgå vem som gjort ett enskilt verk. Det skulle vara en kollektiv konst”. Folkets Ateljé blev mest omtalade för kuppen mot tidningen Expressens löpsedel.
Affischmotivet är en parafras på ungdomstidningen HEJ:s framsida 28 oktober 1968.

Titel: Kollektivavtal – Folkets Atelje
Årtal: 1968
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 50,4 x 70,0 cm
Copyright:

LO (Landsorganisationen) som Kalle Anka, ridande på SAF (Svenska Arbetsköpareföreningen, numera Svenskt Näringsliv) som Batman.

Folkets Ateljé var inspirerade av konstnärskollektivet Atélier Populaire i Paris som var verksamma under majrevolten 1968. Folkets Ateljé bestod av ett tiotal konstnärer, bl.a Alf Linder, Ola och Håkan Nyberg, Channa Bankier, Hanns Karlewski, Cilla Ericson och Marja Ruta och var aktiva 1968-69. Håkan Nyberg berättar i Åke Kilanders bok Vietnam var nära (2007): ”Vi bildade Folkets Ateljé sommaren 1968. Ambitionen var att vi tillsammans skulle få idéer, som vi med mer teknisk kunskap kunde utarbeta. Det skulle inte framgå vem som gjort ett enskilt verk. Det skulle vara en kollektiv konst”. Folkets Ateljé blev mest omtalade för kuppen mot tidningen Expressens löpsedel.

Så här beskriver sig Folkets Ateljé i en utställningskatalog april 1969:

Folkets Ateljé tillhör den socialistiska rörelsen. Idén om skapandet av Folkets Ateljé i Sverige uppkom genom Atélier Populaire i Paris men är också en fortsättning på den svenska arbetarrörelsens tidiga affischkonst. Den politiska affischen måste ses som ett komplement till övriga politiska kampformer, ej en ersättning. Folkets Ateljés affischer talar för sig själva och är oberoende av övrig massmedia.
Den färdiga affischen är slutprodukten i en lång process. Först studeras det aktuella ämnet av alla aktivister. Vid en allmän diskussion diskuteras om det är politiskt rätt eller fel att göra en affisch om det aktuella ämnet. Alla deltar sen i affischens utformning; tonvikten läggs här på det politiska innehållet och affischens slagkraft.
Det är viktigt att framhålla att Folkets Ateljé inte består av enbart konstnärer.
Tryckmetoden är silkscreen (serigrafi) som är den snabbaste, enklaste och billigaste metoden för tryckning av affischer i begränsade upplagor. Affischen klistras på centrala platser.

Titel: Därför ingen politisk asyl…
Årtal: 1969
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 44,9x61,2 cm
Copyright: Folkets Ateljé

Affisch troligen gjord av Folkets Ateljé höst 1968 – vår 1969.
Någon som vet?

Titel: Hjälp Greklands motståndsrörelse
Årtal: 1969
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format:
Copyright: Folkets Ateljé

Affisch troligen gjord av Folkets Ateljé 1968-69.

21 april 1967 genomförde överste Georgios Papadopoulos en statskupp i Grekland – stödd av officerskolleger, 150 stridsvagnar och 3000 specialutbildade soldater.

Titel: Folkmord Moçambique
Årtal: 1969
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 32,9 x 53,4 cm
Copyright:

Folkets Ateljé bestod av ett tjugotal konstnärer i Stockholm. De var aktiva under åren 1968-1969. De var inspirerade av Atelier Populaire i Paris som var verksamma under majrevolten 1968. Folkets Ateljé arbetade alltid kollektivt och varje affisch skulle godkännas av hela kollektivet innan den screentrycktes.

Cilla Ericson berättar:
Vintern 1968 kom jag i kontakt med Folkets Ateljé. Det var en brokig samling konstnärer, studenter och aktivister vars målsättning var att kollektivt göra anonyma affisch-aktioner. Vi höll först till i ett nedlagt apotek nära Vasaparken i Stockholm.
Vår mest uppmärksammade aktion var den där vi satte upp en fejkad Expressenlöpsedel utanför tidningskiosker och Pressbyråer runt hela Sverige. Vi tyckte att konflikten i Moçambique, där även svenska företag var inblandade, glömdes bort och vi ville väcka opinion mot dammbygget i Cabora Bassa. En natt screentryckte vi runt 400 löpsedlar med texten Folkmord Mocambique Regeringen samtycker ASEA profiterar, på Kägelbanan på Söder som vi i hemlighet fått tillgång till. Affischen var noga utskuren i Expressens typsnitt, men kvällen innan tryckning tappade en av oss rullen med originalet ur en barnvagn och syndabocken fick snabbt göra en liknande på bara ”komihåget”, därav det lite kantiga och sneda typsnittet.
Löpsedlarna skickades med posten till ett femtiotal FNL aktivister i landet, bland annat i Göteborg, Lund, Umeå och Uppsala. Våra löpsedlar sattes upp samma dag exakt klockan 15 då kvällstidningarna redan hade kommit och de riktiga löpsedlarna satt uppe. En av oss blev tagen av polisen vid Hötorget i Stockholm. Jag tror hon satt häktad i två dagar. Aktionen klassades som landsförräderi, något som kunde innebära dödsstraff under krigstid i Sverige vid denna tid.

Titel: Livsfarlig ledning
Årtal: 1969
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 29,6x41,9 cm
Copyright: Folkets Ateljé

En av Folkets Ateljés affischer för att skapa opinion kring konflikten i Moçambique där svenska ASEA var inblandade i bygget av ett vattenkraftverk vid vattenfallet Cabora Bassa.
Läs mer under affischen ”I ett land i södra Afrika” av Folkets Ateljé.

Titel: ASEA likström
Årtal: 1969
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 50,1x69,6 cm
Copyright: Folkets Ateljé

En av Folkets Ateljés affischer för att skapa opinion kring konflikten i Moçambique där svenska ASEA var inblandade i bygget av ett vattenkraftverk vid vattenfallet Cabora Bassa.
Läs mer under affischen ”I ett land i södra Afrika” av Folkets Ateljé.

Titel: ASEA stöder…
Årtal: 1969
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 64,9x45,9 cm
Copyright: Folkets Ateljé

En av Folkets Ateljés affischer för att skapa opinion kring konflikten i Moçambique där svenska ASEA var inblandade i bygget av ett vattenkraftverk vid vattenfallet Cabora Bassa.
Läs mer under affischen ”I ett land i södra Afrika” av Folkets Ateljé.

Titel: I ett land i södra Afrika
Årtal: 1969
Konstnär:

Teknik: Screentryck
Format: 51,0 x 72,7 cm
Copyright:
Donation: Lennart Nylund

Stödaffisch för befrielserörelsen Frelimos kamp i Mocambique mot de portugisiska kolonisatörerna och protest mot ASEA:s inblandning i dammbygget i Cabora-Bassa.
Medlemmar ur Folkets Ateljé gjorde affischen våren 1969 inför utställningen ”NEJ! – Anteckningar om en utställning av engagerad nutidskonst” på Gävle museum (nu Gävleborgs Länsmuseum) 27/4- 18/5.
Gävle museum hade trott att Folkets Ateljé skulle berätta om sig själva och sin tidigare verksamhet men istället tryckte medlemmarna i Folkets Ateljé upp ett stor antal exemplar av endast denna affisch och satte upp så många som fick plats i lokalen. Detta blev hela utställningen. Folkets Ateljés medlemmar tyckte inte det var intressant att berätta om sig själva, utan ville istället sätta ljuset på den konflikt som pågick i Mocambique. Kritiken av utställningen blev minst sagt varierande.

Text ur utställningskatalogen:
Folkets Ateljé tillhör den socialistiska rörelsen. Idén om skapandet av Folkets Ateljé i Sverige uppkom genom Atélier Populaire i Paris men är också en fortsättning på den svenska arbetarrörelsens tidiga affischkonst. Den politiska affischen måste ses som ett komplement till övriga politiska kampformer, ej en ersättning. Folkets Ateljés affischer talar för sig själva och är oberoende av övrig massmedia.
Den färdiga affischen är slutprodukten i en lång process. Först studeras det aktuella ämnet av alla aktivister. Vid en allmän diskussion diskuteras om det är politiskt rätt eller fel att göra en affisch om det aktuella ämnet. Alla deltar sen i affischens utformning; tonvikten läggs här på det politiska innehållet och affischens slagkraft.
Det är viktigt att framhålla att Folkets Ateljé inte består av enbart konstnärer.
Tryckmetoden är silkscreen (serigrafi) som är den snabbaste, enklaste och billigaste metoden för tryckning av affischer i begränsade upplagor. Affischen klistras på centrala platser.

Läs mer om konflikten i Mocambique i Bernt Jonssons bok På väg mot befrielsen (2007).